Stilideal i Sverige
Stilar kan slå igenom tidigare i städer och hålla sig kvar längre på mindre orter. Stilperioderna är ofta indelade i decennier, men brytpunkterna kan skilja sig åt. Betydelsefulla skeenden som världskrigen och miljonprogrammet har haft stor inverkan på stilutvecklingen.
Klassicism (1670–1700)
Harmoni, symmetri och proportioner med inspiration från antikens Grekland och Rom.
Barock (1700–1720)
Dramatiska kurvor, rik ornamentik, vulst- och karnisformer.
Rokoko (1740–1760)
En elegant och lätt stil med organiska former och dekorativa motiv inspirerade av naturen.
Gustaviansk (1770–1810, 1820 sengustaviansk)
Stramare än rokokon, med symmetri och balans, influerad av nyklassicismen.
Empiri (1800–1840)
Tydliga linjer och symmetri, inspirerad av Napoleon-erans klassicism, med influenser från antika Egypten och Rom.
Nyrenässans, nystilar (1880–1890)
Efter att historiska stilar varit utgångspunkt för husens utformning under hela 1800-talet fanns nu en längtan efter äkthet och ärlighet. Elektriciteten installeras. Innerdörrar börjar fabrikstillverkas från 1860-talet. Pardörrar leder till sällskapsrummen, enkla dörrar till kök och barnkammare. Pardörrarna till matsalen är mörkt ådringsmålade, övriga dörrar målade i ljusa nyanser. Halvfransk, helfransk eller med lösa lister.
Storleksmässigt var dörrar generellt bredare och lägre tidigare. Standardiserade mått började komma i slutet av 1800-talet.
Jugend (1900)
Inspiration från naturen med böljande linjer och mjukt formspråk. Dörrarna ofta målade i brutet vitt, matsalsdörrarna ofta i ek eller ådringsmålade. Pardörrar till sällskapsrum och enkeldörrar till övriga rum. Populär dörrtyp med 6 lika stora speglar.
Nationalromantik (1910)
Stramare stil med inspiration från äldre svensk byggnadstradition. Äkta och ärlig, mindre vanligt med pardörrar.
Tjugotalsklassicism (1920)
Lekfull och fri tolkning av antikens formspråk med elegans. Fyllningsdörrar med halvfransk fyllning och tre speglar. Glasade partier i dörren mellan kök och hall. Snickerier målade i mörka nyanser, ljusare mot decenniets slut.
Funktionalism (1930)
Stilrena, rationella bostäder. Antalet fyllningar reduceras. Dörrar ofta betsade eller ådringsmålade i furu, ibland ek, gabon eller annan fanér. Lamellkonstruktion med oljad eller lackad yta. Dörrspegeln kunde nu tillverkas i ett enda stycke med kryssfaner och träfiber. Mått: 85 x 202 cm, 77 x 202 cm.
Folkhemsarkitektur (1940)
Mer levande funktionalistisk stil med rikare material och färgval. Släta innerdörrar med lamellkonstruktion och fanér av gabon eller vitmålade träfiberskivor. Ofta glasad dörr till badrummet.
Punkthus (1950)
Storskaligt byggande med exotiska träslag som mahogny och teak. Standardisering av byggnadsdelar. Släta, vitmålade dörrar eller gabon. Vanliga mått: 72 x 200 cm, pardörrar 63 + 63 x 210 cm, enkeldörr 83 x 200 cm.
Postmodernism och Miljonprogram (1960–1970)
Estetiskt sparsam arkitektur med hög standardisering och betong som material. Släta innerdörrar målade eller med gabon. Glasade dörrar mellan hall och vardagsrum vanliga. Mått: 82,5 x 201 cm.
Infill (1970)
Synen på äldre hus förändras, varsam ombyggnad populärt. Ljusa interiörer med kraftiga kulörer i inredningen, gör-det-själv-trend och allmogeromantik. Innerdörrar med två hårda träfiberskivor och pappfyllning.
1980-talet
Romantisering av äldre stilar, ofta med nostalgiska referenser och dekorativa detaljer.
Nyfunkis (1990)
Modern tolkning av funktionalism med minimalistiska former, tydliga linjer och stora ljusinsläpp. Funktion och enkelhet står i fokus.
